Update copy (#510)

public/locales/sv/about.json

@@ -42,7 +42,7 @@
     "title": "Vad finns på Klimatkollen?"
   },
   "earlierProjects": {
-    "text": "Inför riksdagsvalet 2022 ansvarade Klimatkollen för två unika projekt för att ge medborgare bättre koll på utsläppseffekterna av partiernas klimatpolitik:\n\n1. Klimatmål\nEn [analys](/partierna) av riksdagspartiernas klimatmål, tillsammans med forskarnätverket Researchers’ Desk, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat och ClimateView, i samarbete med PwC och Naturskyddsföreningen. Analysen visade att sex av åtta partier missar Parisavtalets 1,5-gradersmål.\n2. Utsläppsberäkning\n[Utsläppsberäkning](/utslappsberakningar) av riksdagspartiernas politik gällande tolv centrala klimatåtgärder. Bakom uträkningarna står Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, ClimateView, Naturskyddsföreningen och Våra barns klimat. Beräkningarna visade att den nya regeringens politik kan öka utsläppen med 25 miljoner ton redan under mandatperioden 2022–2026.",
+    "text": "Inför riksdagsvalet 2022 ansvarade Klimatkollen för två unika projekt för att ge medborgare bättre koll på utsläppseffekterna av partiernas klimatpolitik:\n\n1. Klimatmål\nEn [analys](/partierna) av riksdagspartiernas klimatmål, tillsammans med forskarnätverket Researchers’ Desk, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat och ClimateView, i samarbete med PwC och Naturskyddsföreningen. Analysen visade att sex av åtta partier missar Parisavtalets 1,5-gradersmål.\n2. [Utsläppsberäkning](/utslappsberakningar) av riksdagspartiernas politik gällande tolv centrala klimatåtgärder. Bakom uträkningarna står Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, ClimateView, Naturskyddsföreningen och Våra barns klimat. Beräkningarna visade att den nya regeringens politik kan öka utsläppen med 25 miljoner ton redan under mandatperioden 2022–2026.",
     "title": "Tidigare projekt"
   },
   "funding": {
@@ -71,11 +71,11 @@
   },
   "title": "Om oss",
   "what": {
-    "text": "Klimatkollen är en medborgarplattform som tillgängliggör klimatdata och bygger stöd för minskade utsläpp i linje med Parisavtalet.\n\nKlimatkollen lanserades i mars 2022 och drivs av den ideella föreningen Klimatbyrån.\n\nI centrum står vår visualisering av hur det går med koldioxidutsläppen. För det som spelar roll på sista raden är om utsläppen sjunker i den takt som krävs för Parisavtalets 1,5-gradersmål, eller inte.\n\nVi tror på kraften i att presentera data på ett enkelt och tilltalande sätt. Så bidrar vi till en mer faktabaserad klimatdebatt och till ökad kunskap och klimatengagemang.\n\nLäs mer om varför Klimatkollen behövs i [vår debattartikel här](https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/darfor-behovs-klimatkollen/).",
+    "text": "Klimatkollen är en medborgarplattform som tillgängliggör klimatdata och bygger stöd för minskade utsläpp i linje med Parisavtalet.\n\nKlimatkollen lanserades i mars 2022 och drivs av den ideella föreningen Klimatbyrån.\n\nVi började med lokal klimatdata för Sveriges kommuner. Under 2024 presenteras klimatdata även för företag.\n\nI centrum står vår visualisering av hur det går med koldioxidutsläppen. För det som spelar roll på sista raden är om utsläppen sjunker i den takt som krävs för Parisavtalets 1,5-gradersmål, eller inte.\n\nVi tror på kraften i att presentera data på ett enkelt och tilltalande sätt. Så bidrar vi till en mer faktabaserad klimatdebatt och till ökad kunskap och klimatengagemang.\n\nLäs mer om varför Klimatkollen behövs i [vår debattartikel här](https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/darfor-behovs-klimatkollen/).",
     "title": "Vad är Klimatkollen?"
   },
   "who": {
-    "text": "Initiativtagare är Ola Spännar och Frida Berry Eklund, båda med lång erfarenhet inom kommunikation och opinionsbildning. Vi tyckte att det var alldeles för svårt att veta vad Parisavtalet innebär konkret för den lokala klimatomställningen – och om det som görs räcker för att nå 1,5-gradersmålet. Därför startade vi Klimatkollen.\n\nI Klimatkollens kärnteam idag finns förutom Ola och Frida även Elvira Boman, Tech Lead. Många fler bidrar med stöd och råd på olika sätt.\n\nVåra samarbetspartners under de första två åren har varit Världsnaturfonden WWF, Postkodstiftelsen, PwC, ClimateView, Klimatklubben, Våra barns klimat, Researchers’ Desk, Argand Partners, Power Circle, 2030-sekretariatet och We Don’t Have Time.",
+    "text": "Initiativtagare är Ola Spännar och Frida Berry Eklund, båda med lång erfarenhet inom kommunikation och opinionsbildning. Vi tyckte att det var alldeles för svårt att veta vad Parisavtalet innebär konkret för den lokala klimatomställningen – och om det som görs räcker för att nå 1,5-gradersmålet. Därför startade vi Klimatkollen.\n\nI Klimatkollens kärnteam idag finns förutom Ola och Frida även Elvira Boman, Tech Lead, Samuel Plumppu, Frontend Lead och Alexandra Palmquist, Klimatdataanalytiker. Många fler bidrar med stöd och råd på olika sätt.\n\nVåra samarbetspartners under de första två åren har varit Världsnaturfonden WWF, Postkodstiftelsen, PwC, ClimateView, Klimatklubben, Våra barns klimat, Researchers’ Desk, Argand Partners, Power Circle, 2030-sekretariatet och We Don’t Have Time.",
     "title": "Vilka står bakom?"
   }
 }

public/locales/sv/common.json

@@ -22,7 +22,7 @@
   "dataMissing": "Data saknas",
   "datasets": {
     "bikes": {
-      "body": "Antal meter cykelväg per invånare per kommun år 2022.",
+      "body": "Antal meter cykelväg per invånare per kommun år 2022. Ju längre desto bättre, god infrastruktur gynnar ökad cykling.",
       "columnHeader": "Cykelväglängd",
       "source": "Källor: [Nationella Vägdatabasen/Trafikverket](https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket) och [SCB](https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik)",
       "title": "Cykelvägslängd",
@@ -107,7 +107,7 @@
     "partners": "Partners",
     "signup-form": {
       "label": "Prenumerera på vårt nyhetsbrev",
-      "info": "Med vårt nyhetsbrev får du uppdateringar om hur det går med utsläppen och omställningen direkt i din mejl.",
+      "info": "Med vårt nyhetsbrev får du uppdateringar om hur det går med utsläppen och omställningen direkt i din inbox.",
       "placeholder": "Ange mailadress",
       "thanks": "Tack för ditt intresse!",
       "title": "Vill du få nyheter om Klimatkollen?"

public/locales/sv/kallorMetod.json

@@ -1,6 +1,6 @@
 {
   "co2budget": {
-    "text": "En koldioxidbudget anger hur mycket koldioxid som kan släppas ut innan koldioxidhalten i atmosfären blir så hög att uppvärmningen överstiger Parisavtalets 1,5-gradersmål.\n\nEnligt en ny [beräkning](http://www.cemus.uu.se/wp-content/uploads/2023/12/Paris-compliant-carbon-budgets-for-Swedens-counties-.pdf) av forskare vid Uppsala universitet och Tyndall Centre i Storbritannien, återstår globalt cirka 340 gigaton koldioxid från och med år 2024 för 50 procents chans att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Med dagens utsläppstakt tar budgeten slut om cirka åtta år.\n\nUtifrån den globala budgeten har forskarna även gjort en beräkning av hur en nationel koldioxidbudget för en rättvis klimatomställning skulle se ut för Sverige.\n\nBeräkningen visar att från och med januari 2024 återstår ett utsläppsutrymme på 80 miljoner ton för att ligga i linje med 1,5 grader. För 83 procents chans att inte överskrida 2 grader är budgeten 285 miljoner ton. Som jämförelse var de territoriella utsläppen år 2022 51,1 miljoner ton (inklusive gasläckan i Nord Stream).\n\nDet innebär att med Sveriges nuvarande utsläppstakt återstår 1,8 år av 1,5-gradersbudgeten, 6,4 år för 2 grader. För att vara i linje med 1,5 grader skulle utsläppen i Sverige behöva minska med drygt 35 procent från och med 2024, eller 13,5 procent för 2 grader.\n\nKlimatkollen har fördelat ut den nya nationella koldioxidbudgeten på landets kommuner med samma fördelningsnyckel som använts för att bryta ner den globala budgeten nationellt.\n\nDe lokala koldioxidbudgetarna gör det möjligt att jämföra hur det går med utsläppen med hur det borde gå. På Klimatkollen visas koldioxidbudgetar för kommunerna både med siffror och som utvecklingskurva över hur utsläppen behöver minska för att vara i linje med Parisavtalet.\n\nFörutom Tyndall-modellen som Klimatkollen använder finns även andra sätt att beräkna en nationell koldioxidbudget, se exempelvis [Chalmers här](https://research.chalmers.se/publication/530543/file/530543_Fulltext.pdf).",
+    "text": "En koldioxidbudget anger hur mycket koldioxid som kan släppas ut innan koldioxidhalten i atmosfären blir så hög att uppvärmningen överstiger Parisavtalets 1,5-gradersmål.\n\nEnligt en [beräkning](http://www.cemus.uu.se/wp-content/uploads/2023/12/Paris-compliant-carbon-budgets-for-Swedens-counties-.pdf) av forskare vid Uppsala universitet och Tyndall Centre i Storbritannien, återstår globalt cirka 340 gigaton koldioxid från och med år 2024 för 50 procents chans att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Med dagens utsläppstakt tar den globala budgeten slut om cirka åtta år.\n\nUtifrån den globala budgeten har forskarna även gjort en beräkning av hur en nationel koldioxidbudget för en rättvis klimatomställning skulle se ut för Sverige.\n\nBeräkningen visar att från och med januari 2024 återstår ett nationellt utsläppsutrymme på 80 miljoner ton för att ligga i linje med 1,5 grader. För 83 procents chans att inte överskrida 2 grader är budgeten 285 miljoner ton. Som jämförelse uppgick de totala växthusgasutsläppen för Sverige år 2022 till 45,2 miljoner ton.\n\nMed Sveriges nuvarande utsläppstakt återstår 1,8 år av 1,5-gradersbudgeten, 6,4 år för 2 grader. För att vara i linje med 1,5 grader skulle utsläppen i Sverige behöva minska med drygt 35 procent från och med 2024, eller 13,5 procent för 2 grader.\n\nKlimatkollen har fördelat ut den nya nationella koldioxidbudgeten (80 miljoner ton, som även inkluderar utrikes flyg och sjöfart) på landets kommuner med samma fördelningsnyckel som använts för att bryta ner den globala budgeten nationellt.\n\nDe lokala koldioxidbudgetarna gör det möjligt att jämföra hur det går med utsläppen med hur det borde gå. På Klimatkollen visas koldioxidbudgetar för kommunerna både med siffror och som utvecklingskurva över hur utsläppen behöver minska för att vara i linje med Parisavtalet.\n\nFörutom den så kallade Tyndall-modellen som Klimatkollen använder finns även andra sätt att beräkna en nationell koldioxidbudget, se exempelvis [Chalmers här](https://research.chalmers.se/publication/530543/file/530543_Fulltext.pdf).",
     "title": "Om koldioxidbudgetar"
   },
   "emissionTypes": {
@@ -12,11 +12,11 @@
     "description": "Om Klimatkollens källor och metod"
   },
   "paris": {
-    "text": "Parisavtalet är ett juridiskt bindande avtal mellan världens länder om att vidta åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader.\n\nFör att nå målet måste världens länder halvera växthusgasutsläppen till 2030 jämfört med 1990 och nå nära noll utsläpp senast 2050. I dag [ökar](https://www.iea.org/reports/co2-emissions-in-2022) fortfarande utsläppen globalt.\n\nEnligt Parisavtalet ska rika länder ta ett större ansvar, eftersom deras stora historiska utsläpp innebär att de redan använt mycket av det utsläppsutrymme som återstår för att hejda uppvärmningen. Bland dessa länder ingår Sverige, som både ska gå före med att minska utsläppen och även hjälpa andra mer sårbara länder att ställa om.\n\nLäs mer om Parisavtalet på [Naturvårdsverkets webbplats](https://www.naturvardsverket.se/parisavtalet).",
+    "text": "Parisavtalet är ett juridiskt bindande avtal mellan världens länder om att vidta åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader.\n\nFör att nå målet måste världens länder halvera växthusgasutsläppen till 2030 jämfört med 1990 och nå nära noll utsläpp senast 2050. I dag [ökar](https://www.iea.org/reports/co2-emissions-in-2023) fortfarande utsläppen globalt.\n\nEnligt Parisavtalet ska rika länder ta ett större ansvar, eftersom deras stora historiska utsläpp innebär att de redan använt mycket av det utsläppsutrymme som återstår för att hejda uppvärmningen. Bland dessa länder ingår Sverige, som både ska gå före med att minska utsläppen och även hjälpa andra mer sårbara länder att ställa om.\n\nLäs mer om Parisavtalet på [Naturvårdsverkets webbplats](https://www.naturvardsverket.se/parisavtalet).",
     "title": "Klimatkollen utgår från Parisavtalet"
   },
   "sources": {
-    "text": "Klimatkollen baseras på offentliga källor och verifierad data. Vi anger alla källor så att du enkelt kan kolla upp och läsa mer. Om något blivit fel, mejla oss gärna på [[email protected]](mailto:[email protected]) så att vi kan ändra.\n\nStatistik om koldioxidutsläpp hämtas från [Nationella emissionsdatabasen](https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/), som hanteras av SMHI och utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. Kommunal utsläppsdata har 1,5–2 års fördröjning, 2021 års siffror släpptes i juli 2023.\n\nUppgifter om politiskt styre i kommunerna hämtas från [Sveriges Kommuner och Regioner](https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren/styrekommunereftervalet2022.69547.html). Från [Wikidata](https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:Country_subdivision_task_force/Sweden/Municipalities) hämtar vi kommunernas invånarantal och kommunvapen. Statistiken om andel laddbara bilar kommer från [Trafikanalys](https://www.trafa.se/vagtrafik/fordon/). Cykelvägsdata tas från Trafikverkets [Nationella vägdatabas](https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket). För hushållens konsumtionsbaserade utsläpp kommer data från [Stockholm Environment Institute](https://www.sei.org/tools/konsumtionskompassen/).",
+    "text": "Klimatkollen baseras på offentliga källor och verifierad data. Vi anger alla källor så att du enkelt kan kolla upp och läsa mer. Om något blivit fel, mejla oss gärna på [[email protected]](mailto:[email protected]) så att vi kan ändra.\n\nStatistik om koldioxidutsläpp hämtas från [Nationella emissionsdatabasen](https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/), som hanteras av SMHI och utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. Kommunal utsläppsdata har 1,5–2 års fördröjning, 2021 års siffror släpptes i juli 2023.\n\nUppgifter om politiskt styre i kommunerna hämtas från [Sveriges Kommuner och Regioner](https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren/styrekommunereftervalet2022.69547.html). Från [Wikidata](https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:Country_subdivision_task_force/Sweden/Municipalities) hämtar vi kommunernas invånarantal och kommunvapen. Statistiken om andel laddbara bilar kommer från [Trafikanalys](https://www.trafa.se/vagtrafik/fordon/). Cykelvägsdata tas från Trafikverkets [Nationella vägdatabas](https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket). För hushållens konsumtionsbaserade utsläpp kommer data från [Stockholm Environment Institute](https://www.sei.org/tools/konsumtionskompassen/). Uppgifter om laddinfrastrukturen kommer från branschorganisationen [Power Circles databas ELIS](https://powercircle.org/elbilsstatistik/). Kommunernas [klimatplaner](https://docs.google.com/spreadsheets/d/13CMqmfdd6QUD6agKFyVhwZUol4PKzvy253_EwtsFyvw/edit#gid=0) har vi samlat in med hjälp av allmänheten och Klimatklubbens och Naturskyddsföreningens medlemmar. Information om klimatkrav vid kommunernas upphandlingar kommer från [Upphandlingsmyndigheten](https://www.klimatkollen.se/data/procurements/NUE2022_DATA_2023-12-20.xlsx) och [Greenpeace](https://docs.google.com/spreadsheets/d/1EdHUa49HJZn0rXqM-6tChdim4TJzXnwA/edit#gid=1040317160).",
     "title": "Om våra källor"
   },
   "title": "Källor och metod"

public/locales/sv/municipality.json

@@ -82,7 +82,7 @@
     "description": "Här visas nyckeltal för hur det går med klimatomställningen i kommunerna.",
     "electricCars": {
       "heading": "Förändringstakt andel laddbara bilar",
-      "info": "Ökningstakten för andelen nyregistrerade laddbara bilar sedan Parisavtalet 2015 i procentenheter per år. Högre är bättre.",
+      "info": "Ökningstakt för andelen nyregistrerade laddbara bilar sedan Parisavtalet 2015 i procentenheter per år. Ju högre takt desto snabbare elektrifiering och därmed lägre utsläpp jämfört med fossildrivna bilar.",
       "title": "Elbilarna"
     },
     "household": {